
Textilinsamlingen är överbelastad
Från januari 2025 är det krav på att sortera ut textilier separat – de får inte längre slängas i restavfallet. Textilier ska istället samlas in för att främja återanvändning och återvinning.
Fullt hos mottagaren – textilinsamlingen kämpar
Sedan årsskiftet har insamlingen tredubblats tack vare ett starkt engagemang. Men nu har mottagaren Human Bridge platsbrist i sina lager - de inte har tillräcklig kapacitet att sortera all insamlad textil.
Problemet med överfulla containrar beror inte på oss som renhållningsbolag, utan på ett nytt lagkrav från nationell nivå. Regeringen beslutade i december 2023 att textilavfall måste sorteras ut och samlas in separat från 1 januari 2025. Det är ett snabbt systemskifte som påverkar alla – inte minst mottagningssidan, där kapaciteten tyvärr inte räckt till. Det är inte vi som har ansvar för mottagningen, men konsekvenserna märks ändå hos oss och i våra kommuner.
Vad kan du göra så länge?
- Förvara gärna textilierna hemma tills vidare
- eller lämna till second hand, byt eller sälj vidare.
Vad gör BORAB åt problemet?
Vi på BORAB bevakar denna fråga intensivt. Vi för ständig dialog med vår kontrakterade insamlare och mottagare av materialet tillsammans med landets övriga kommuner. Vi har även gått fram med en skrivelse ihop med flera andra kommuner, adresserad till både Regering och Naturvårdsverket där vi kräver agerande från deras håll gällande den ohållbara situationen kring textilinsamlingen. Vi sätter även tydlig press på vår branschorganisation Avfall Sverige som ska företräda oss i denna fråga. Här kan du läsa mer om vad Avfall Sverige gör i frågan. Pdf, 161.9 kB, öppnas i nytt fönster.
Nytt producentansvar ska lyfta återvinningen
Ett producentansvar för textil är på gång, vilket ska ge bättre, långsiktiga lösningar för insamling och återvinning. Det innebär att producenterna, det vill säga de som tillverkar och säljer textil, ska stå för kostnaderna att samla in och behandla textilavfallet inklusive att bygga upp system för insamling och behandling.
Vår ohållbara textilkonsumtion
Den rådande situationen med överfyllda insamlingsbehållare och tillfälligt stoppad textilinsamling belyser ett större underliggande problem – vår stora konsumtion av kläder och andra textilier (länk till Naturvårdsverket) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.. I Sverige köper varje person ca 15 kilo nyproducerade plagg och hemtextilier varje år. Samtidigt används kläderna under allt kortare perioder, vilket skapar ett överflöd som belastar både insamlingssystem och återvinningsinfrastruktur.
För att minska textilens miljöpåverkan krävs en gemensam förändring av våra konsumtionsvanor. Vi behöver bli bättre på att förlänga klädernas livslängd, laga det som går sönder och tänka efter innan vi köper nytt.

Krav på textilinsamling – det här säger lagen
P.g.a. överbelastad textilinsamling uppmanar vi dig som kan att spara dina textilier hemma tills vidare, om möjligt. Du kan också lämna hel och ren textil till second hand, eller sälja eller byta med andra.
Lämna in
- Alla typer av kläder, accessoarer som väskor, skärp och hattar.
- Trasiga textilier - även slitna eller trasiga plagg kan återvinnas.
- Hemtextilier - gardiner, lakan, dukar och handdukar.
- Skor - i par och hopknutna, men inte trasiga.
Lämna inte in
- Blöta och/eller starkt nedsmutsade textilier (sorteras som Energiåtervinning).
- Textilier som är förorenade med kemikalier eller andra farliga ämnen (sorteras som Farligt avfall).
Textil lämnas i en hopknuten plastpåse i de gröna behållarna. Det skyddar materialen och gör hanteringen enklare.
Textil är en värdefull resurs
Textilindustrin är en av de mest resurskrävande branscherna i världen. Vet du om att det krävs enorma mängder vatten, kemikalier och energi för att tillverka ett nytt klädesplagg? Många textilprodukter är också behandlade med kemikalier. Produktion av textil har alltså en stor påverkan på både miljö och klimat.
Viktigt att öka textilens livslängd
Genom att öka den aktiva livslängden för textilier hos en eller genom flera användare minskar deras totala miljöpåverkan avsevärt. Textil behöver därför behandlas som den värdefulla resurs det är och lämnas in till återbruk eller återvinning.
Intervju med Lars på Human Bridge
Vilka är Human Bridge? Vi ställde några frågor till deras administrativa chef.

Frågor och svar om den överbelastade textilinsamlingen
Varför är textilinsamlingen överbelastad?
Vår mottagare Human Bridge, som enligt avtal med oss ska hämta upp all insamlad textil, har slutat att göra det p.g.a. platsbrist i sina lager. Insamlingen har tredubblats efter lagändringen om obligatorisk insamling av textil som trädde i kraft vid årsskiftet. De har inte tillräcklig kapacitet att sortera den insamlade textilen.
Grundproblemet är att vi konsumerar för mycket nya kläder, 13 kg/person och år.
Kan jag fortsätta att lämna textil i gröna behållarna?
Vi kan inte neka dig som kund att lämna in din textil, eftersom den nya lagen säger att kommunerna ska möjliggöra den här insamlingen. Men vår mottagare (Human Bridge) som vi har tecknat avtal med för att de ska hämta all textil har fullt i sina lager, så just nu hämtar de inte upp mer textil hos oss utan lämnar det bara på Bollnäs ÅVC.
Så om du har möjlighet är det bättre att avvakta med att lämna textil i de gröna behållarna, alt. lämna till second hand, sälja eller byta textiler med andra.
Är det ok att stoppa textil i soppåsen nu?
Du som kan spara dina textilier hemma tills vidare får gärna göra det, alternativt lämna till second hand, sälja eller byta. Lagändringen från årsskiftet om att sortera ut textil från restavfallet/soppåsen gäller fortsatt.
När kommer insamlingen att återupptas av Human Bridge?
Det är tyvärr oklart. Vi på Borab bevakar frågan intensivt, så följ oss gärna i sociala medier eller ladda ner vår app för att få information när det händer något i frågan.
Vad gör Borab åt problemet?
- Vi på BORAB bevakar denna fråga intensivt. Vi för ständig dialog med vår kontrakterade insamlare och mottagare av materialet tillsammans med landets övriga kommuner.
- Vi har även gått fram med en skrivelse ihop med flera andra kommuner, adresserad till både Regering och Naturvårdsverket där vi kräver agerande från deras håll gällande den ohållbara situationen kring textilinsamlingen.
- Vi sätter även tydlig press på vår branschorganisation Avfall Sverige som ska företräda oss i denna fråga. Här kan du läsa mer om vad dom gör i frågan.
Pdf, 161.9 kB, öppnas i nytt fönster.
Vad kunde Borab ha gjort för att förhindra den uppkomna situationen?
Problemet med överfulla containrar beror inte på oss som renhållningsbolag, utan på ett nytt lagkrav från nationell nivå. Regeringen beslutade i december 2023 att textilavfall måste sorteras ut och samlas in separat från 1 januari 2025. Det är ett snabbt systemskifte som påverkar alla – inte minst mottagningssidan, där kapaciteten tyvärr inte räckt till. Det är inte vi som har ansvar för mottagningen, men konsekvenserna märks ändå hos oss och i våra kommuner.
Vi har förberett oss genom att sätta ut insamlingsbehållare, informera hushåll och samarbetspartners, och lyfta risker med hur systemet fungerar efter vår del. Vårt ansvar är tydligt – och det tar vi. Men vi kan inte ta ansvar eller kostnader för andra aktörers delar, eftersom det skulle påverka alla hushåll i Bollnäs och Ovanåker.
Vi fortsätter jobba för att hitta lösningar tillsammans med andra och uppskattar verkligen det engagemang vi möter.
Hur kan en lösning se ut?
Ett nytt producentansvar för textil är på gång, vilket ska ge bättre, långsiktiga lösningar för insamling och återvinning. Det innebär att producenterna, det vill säga de som tillverkar och säljer textil, ska stå för kostnaderna att samla in och behandla textilavfallet inklusive att bygga upp system för insamling och behandling.För att minska textilens miljöpåverkan krävs en gemensam förändring av våra konsumtionsvanor. Vi behöver bli bättre på att förlänga klädernas livslängd, laga det som går sönder och tänka efter innan vi köper nytt.
Den viktigaste faktorn är att vi måste sluta konsumera nya kläder i den omfattning som sker i dag. I Sverige köper varje person ca 15 kilo nyproducerade plagg och hemtextilier varje år. Samtidigt används kläderna under allt kortare perioder, vilket skapar ett överflöd som belastar både insamlingssystem och återvinningsinfrastruktur.
Varför infördes krav på obligatorisk insamling av textil innan det finns hållbara insamlingslösningar på plats?
Obligatorisk insamling av textil infördes för att driva på utvecklingen av system för återanvändning och återvinning. EU:s avfallsdirektiv ställde krav på att alla medlemsländer senast 2025 ska ha separat insamling av textilavfall. Länder behöver därför agera i tid – även om alla delar av kedjan ännu inte är fullt fungerande.
Det som behövs nu är att ett producentansvar för textil kommer på plats, så att producenterna står för kostnaderna att samla in och behandla textilavfallet inklusive att bygga upp bättre system för insamling och behandling.
Vad händer med textilen som samlas på hög hos Borab?
Just nu ligger de insamlade mängderna bara och lagras på hög, och blir förstörda av fukt. Detta då vår kontrakterade insamlare och mottagare Human Bridge inte har hämtat textilier här hos oss på över en månad p g a överbelastning.
Därför ber vi er att vänta med att lämna in om det går, eller hitta andra vägar för din textil så som att skänka till någon av våra lokala secondhand aktörer, ge bort till vänner och bekanta, sälja eller byta.
Allmänna frågor om textilinsamlingen
Vad händer med den insamlade textilen?
Allt textilmaterial som samlas in i Human Bridges behållare ska gå igenom en första sortering på deras sorteringshubbar i Holsbybrunn eller Rosersberg.
Human Bridge säljer sedan vidare större delen av de textilier man samlar in till textilsorteringsbolag i EU som är proffs på textilsortering, bl.a. i Litauen och Slovakien. Därifrån skickas det beroende på textilens kvalité antingen till second hand, textilåtervinning eller som bistånd till utsatta människor.
Allt överskott vid försäljning av textil går till biståndsinsatser i form av leveranser av sjukvårdsmaterial, handikapphjälpmedel, mat m.m.
Mer om Human Bridge biståndsprojekt och deras textilinsamling
humanbridge.se Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Hur mycket textil återvinns eller återbrukas?
Enligt uppgift från Human Bridge återbrukas eller återvinns 93 procent av deras insamlade textilmaterial.
Hur återvinns den textil som inte går till återbruk?
Det som Human Bridge efter sortering bedömer som icke återbrukbart (d.v.s. som inte kan gå till second hand eller bistånd) går antingen till tillverkning av torktrasor inom industrin eller blir stoppnings-/isoleringsmaterial till möbel- och bilindustrin.
Utveckling och forskning pågår för att kunna återvinna textilfiber, vilket är en lösning som vi hoppas kunna se inom en relativt snar framtid.
Sidinformation
- Senast uppdaterad:
- 18 juni 2025
Lämna synpunkt på sidans innehåll till
Relaterat innehåll
Ladda ner vår app
Den visar vilket kärl som ska ut och när, ger info vid ex. driftstörningar, hjälper dig med avfallssorteringen & visar din närmaste förpackningstation - med mera!

Lämna till återbruk
Det bästa avfallet är det som aldrig uppstår. Tänk på att saker som du vill slänga istället kan bli till nytta och glädje för andra!

Förpackningsstationer
På våra förpackningsstationer lämnar du förpackningar av papper, plast, metall och glas. Du kan lämna kläder, batterier och tidningar där.
